God Jul

Ett ögonblick går fort

Tiden går så snabbt. Jag ser så mycket fram emot allt du ska få uppleva i livet samtidigt vill jag att tiden ska stå still. Du växer så fort och jag vill ha dig hos mig länge. Snart är du vuxen och ska flytta hemifrån... jag vill inte missa något av dig däremellan. Min kärlek till dig är oändlig och villkorslös, vad som än händer kommer jag alltid stå bakom och stödja dig. Tänk att jag fått äran att vara din mamma.

Ett leende

När ens dotter ler mot en med hela ansiktet... Ja, då smälter mammahjärtat.

Lillans rum

Förra helgen hade jag lite tid över så jag passade på att göra lite fint i Alicias rum. Hon sover ju inte därinne men ställde ändå tillbaka sängen eftersom hon sover i sitt babynest i vår säng. Just nu växer hon så det knakar.. Helt plötsligt har väl tiden gått och det är dags för henne att flytta in. Därför kändes det helt rätt att vara lite redo med rummet så att man inte står där i sista sekund. Dessutom är det mycket roligare att gå in där och byta blöja och så när det ser lite snyggt och iordninggjort ut. Jag blev faktiskt väldigt nöjd och det hoppas jag att hon är också när hon väl kan börja använda rummet lite. 

Kan ju också passa på att tacka underbara Pontus för den gigantiska fatboy som vi fått, där ska läsas många sagor. Även de söta uggletavlorna ovanför skötbordet har han och Cecilia målat, så fint! Så återigen stort tack. Jag är övertygad av att Pontus kommer bli en viktig person av Alicias liv. Känns härligt att ha en person som står vår familj så nära och som verkligen finns där i både lyckliga och tuffa stunder i våra liv. Du är en fantastisk person och jag räknar dig verkligen som en del av vår familj, fina vän.

Julfint

Önskelista

Den 21 december fyller jag 25 år och som ni alla vet närmar sig även julen med stormsteg. Därför tänkte jag att det kunde passa med en liten önskelista här. Den översta är till mig och så passade jag på att göra en till Alicia också som ni ser under min.

1. Berlock från Thomas Sabo  2. Presentkort till klädbutiker (Är i desperat behov av nya kläder efter två graviditeter och amning)  3. Plånbok från Michael Kors (min är helt trasig)  4. Löwengrip care and color- hårinpackning, hårolja och värmeskydd  5. Picknick glasunderlägg  6. Gästhanddukar från Lexington (till badrummet där nere)  7. Photoshop (så jag kan göra en ordentlig header och fina kollage här i bloggen, ber om ursäkt över dessa två ruggigt fula kollagen)

1. Emmaljunga skötväska Sport- Pepita Navy  2. Babysitter (den här modellen heter Chicco Babysitter hoopla- Natural)  3. Babygym (det på bilden heter Skip Hop- Treetop friends)  4. Virkad mobil till vagn ifrån Nature zoo

Perfekt lycka

Lillan ligger och sover på mitt bröst, vi har så mysigt ihop. Om en liten stund ska vi promenera iväg till BVC för att mäta och väga. Hoppas på att hon fortfarande har en fin kurva som går stadigt uppåt. I lördags blev vår Alicia en månad gammal och idag blir Isabella hela 11 månader. Det går fortfarande inte en dag utan att jag tänker på henne. Nu när Alicia finns här hos oss så känner jag ofta en sådan där galen lycka i hela kroppen, jag tittar på henne och bara smälter av kärlek samtidigt så finns det alltid i dessa stunder ett "men", "Jag är så galet toklycklig men om Isabella hade varit här så hade det varit perfekt". Tror jag har skrivit det förut, vår familj kommer aldrig få uppleva perfekt lycka då hon alltid kommer saknas oss. Men Alicia ger sådan otrolig kraft och kärlek och det gör det lättare att inte vara ledsen. Det finaste är när jag kan titta på henne och se likheter till hennes storasyster. Det inger en bekräftelse att jag faktiskt fått två döttrar vilket gör mig varm i hjärtat.

Isabella i magen:

 Alicia i magen:

Mjölkstockning

Igårkväll åkte jag på min andra sväng av mjölkstockning. Fy... fick feber snabbt och blev helt orkeslös samtidigt som ena bröstet kändes som om det skulle explodera. Fick gå och lägga mig tidigt och jag och Alicia stannade i sängen ända tills klockan 14 idag. Välbehövligt och nu mår jag nästan helt bra igen. Bröstet ömmar fortfarande lite men mår mycket bättre nu än jag gjorde inatt. Lite mammamys, mycket amning och någon Alvedon var vad som behövdes!

Newbie

Häromdagen var vi på BVC-besök, Alicia går stadigt upp i vikt vilket känns fantastiskt skönt, nu har vi nog gått över 3 kilo. Hurra! Hur som helst så gick vi lite tidigare hemifrån och hann då med en sväng i affärerna. Tänkte egentligen köpt lite kläder till mig själv eftersom jag inte har fler än 4 outfits som jag kommer i och som är amningsvänliga men jag kom istället hem med dessa ljuvliga plagg från Newbie. Nu har hon lite finkläder inför kommande högtider.

Underverk

Herregud vad snabbt tiden går... Snart har Alicia varit hos oss i tre veckor och jag njuter av varenda sekund. Mycket tid går åt till att bara sitta och titta på vårt fantastiska underverk. Hon är så galet fin och man kan inte annat än att älska henne. Får många frågor om hur det känns nu när hon är här och svaret på det är att det känns precis som det ska vara, som om hon alltid varit här. Allt faller sig så naturligt. Foglossningen är så gott som borta, visst känner jag av det lite då och då men det är inte ens jämförbart med hur jag hade det tidigare. Lillhjärtat är en väldigt harmonisk bebis och hon är tydlig med vad hon vill och gråter sällan (än så länge). Hon är verkligen perfekt vår skatt och jag är så glad att hon bestämde sig för att dyka upp lite tidigare.

Ella Alicia Telder

Det visade sig att jag inte behövde vänta så länge som jag trodde på min lilla skatt. Onsdagen den 29 Oktober klockan 13.53 bestämde sig ett 46 cm långt, 2380 g tungt knippe kärlek att komma ut till stora världen. Vår Ella Alicia föddes i gravidvecka 36+1 och förutom det faktum att hon var lite liten mådde hon hur bra som helst och vi fick komma hem från sjukhuset redan på lördagen. Vi är så otroligt lyckliga och tacksamma för varje dag vi får spendera som familj. Det är helt fantastiskt och den lilla tjej som just nu ligger och sover i min famn gör den här helveteskampen som jag haft i år värt allt. Det finns inga ord i världen att beskriva hur lycklig och tacksam jag är över att allt har gått så bra den här gången. Tror nog allt att storasyster Isabella är vår lilla änglavakt. Som jag älskar min familj!

Precis så...

2014...

2014, ett jävla helvetes år. Allt i år har varit en kamp. Vad jag trodde skulle bli det bästa året i mitt liv visade sig bli något helt annat. Olyckan väntade inte överhuvudtaget utan redan på nyårsdagens morgon började helvetet på vad som skulle bli mitt hittills (och förhoppningsvis fortsättningsvis) tyngsta, tuffaste år i livet. Att förlora ett barn påverkar ens liv på så många olika plan och när olyckan väl är framme hopar sig problemen mer och mer, det är dessutom främst det negativa man ser för det är så jävla svårt att vara lycklig och glad när det mörkaste inträffar. Jag kan ju bara nämna att byta jobb mitt i all sorg inte var så lyckat, en riktigt tuff graviditet som kantats av oro och smärta har inte underlättat, sjukskrivning som kört mitt självförtroende i botten och bråk med försäkringskassan är några sådana punkter som ibland känns för övermäktiga för att hantera. Jag är så in i helvete trött på att fightas. Jag har ingen energi kvar till det. Jag behöver all min energi till att må bra och vara glad, för att orka vara en bra mamma, vän och flickvän. Ibland tillåter jag mig inte riktigt att känna alla känslor för det blir för mycket att hantera då. Men idag när jag var tvungen att ringa och bråka med försäkringskassan, som gjort bort sig och inte betalat ut några pengar till mig trots att jag tidigare ringt och pratat med dem och gjort exakt det jag blev tillsagd att göra, rann bägaren över. 

Det är så tröttsamt att gå och vara arg och ledsen, jag vill verkligen inte vara det. Jag vill vara lycklig över lilla tjejen i magen som snart kommer och över allt det andra fina jag har i mitt liv. Det är vad jag vill lägga min energi på. Så 2014, det ska bli så skönt att få lägga dig bakom mig och få börja om. Det är tur att jag älskar den här årstiden och tänker därför tjuvstarta lite med nyår redan när vår bebis bestämmer sig för att komma. November (om hon kommer då) och december tänker jag inte förknippa med detta helvetes år utan ni får tillhöra något som symboliserar något bättre och ljusare i mitt liv.

Jag längtar efter dig

När kommer min bebis?! Åh... väntan är olidlig. I och med alla små tecken hon ger oss hela tiden känns det som om hon vill titta ut lite tidigare än beräknat. Men samtidigt vet jag ju att det är bra om hon stannar därinne så länge som möjligt i alla fall tills det räknas som en normal förlossning, alltså +-14 dagar. Men jag vill så gärna träffa henne och alla dessa tecken gör mig helt tokig. Nu börjar det verkligen irritera mig att jag inte vet exakt när hon kommer. Måste ju också någonstans inse att det faktiskt kan bli så att hon väljer att stanna därinne ända tills december. Åh min fina tjej.

Fredagsmys

Hur dåligt jag än mår så är allt så värt det för att få ha min fina familj. Jag är verkligen så lyckligt lottad. Regnet vräker ner utanför, värmeljusen är tända överallt, jag har gosat ner mig under en filt, Daniel lagar mat, om exakt en månad är lilltjejen beräknad och om två månader är det julafton. Ikväll blir det en klassisk fredagskväll med god middag och Idol. Jag passar på att njuta trots smärta, illamående och hormonrubbningar... man måste lära sig att ta vara på de fina stunderna i livet trots att allt kanske inte är perfekt jämt. I vår familj kommer aldrig allt att vara perfekt eftersom vi alltid kommer sakna vår äldsta dotter på alla fredagsmys framöver men hon är ju alltid hos oss även om hon inte kan vara med oss. Så ja, jag kan vara lycklig och njuta av ikväll trots att jag mår rätt dåligt.

Utmattad

Oj vad jag inte har mått bra den här veckan. Är helt slut... I tisdags kräktes jag från ingenstans, mådde jättebra under måndagen och tisdag förmiddag men sen blev jag helt yr, tappade balansen och kräktes. Var ur balans under hela onsdagen och väldigt matt. Har under onsdagen och torsdagen haft otroligt mycket förvärkar som trycker och gör ont, som kraftig mensvärk och eftersom lilltjejen ligger fixerad långt ner i bäckenet känns det som jag har en kokosnöt mellan benen. Ganska obehaglig känsla om ni frågar mig. Det är dock inga tillräckligt täta eller regelbundna värkar som antyder att förlossningen skulle vara igång men i onsdags när det var som värst höll de på med en kvarts/tio minuters mellanrum i tre timmars tid. Nu håller det fortfarande på men med större mellanrum. Och idag mår jag illa igen... Är så trött, vill bara sova men vaknar hela tiden för att jag har ont. Jag är så ynklig.

Emmaljunga

I fredags kom den! Vår älskade vagn som är så noggrant utvald till lilla tjejen i magen. För oss var det viktigt med en rymlig liggdel eftersom hon kommer under det halvår då det är som kallast och då ska ett gosigt täcke eller åkpåse få plats utan att det blir trångt. Jag kände även att det var viktigt med en vagn som är lätt att köra både på sommaren och vintern och ville därför ha stora svängbara hjul men som går att låsa om man kör i skogen eller på snö. Så för oss blev det en Emmaljunga Super Nitro, Pepita navy med en city korg i Dark grey. Längtar så tills det är dags för  premiärturen med lillan.

När tårarna inte vill ta slut

Svinjobbig morgon idag. Har gråtit nästan sedan jag vaknade för tre timmar sedan. Ibland sköljer sorgen efter Bella över mig och det finns ingen hejd på känslorna. Jag saknar henne så mycket så att hela kroppen blir förlamad. Jag är så stolt över mitt första barn, hon var så vacker och fin. Nu upplever jag att jag inte längre får ha henne som första barn för att hon dog så ung. Tror till och med att jag räknas som förstagångsföderska. Och folk frågar mig hur det känns att jag ska bli förälder... Det är i all välmening det vet jag men jag har ju varit mamma till min tjej sedan januari när hon kom och försvann. För mig är det så viktigt att hon alltid får vara del av vår familj, hon kommer aldrig vara bortglömd. Känslan av att hon inte får vara ihågkommen längre bara för att lillasyster kommer gör mig jättearg och ledsen. Isabella är mitt första barn och så kommer det alltid att vara och jag önskar verkligen att folk hade lite större förståelse för detta. Vi ersätter inte vårt barn med ett nytt!

Infant & pregnancy loss awareness day

Idag kl 19.00 kommer jag tända ett ljus för min älskade ängel och alla hennes vänner som inte finns här hos oss längre för att hylla deras minne. Du får gärna tända ett ljus du också för alla familjer i vår situation där det värsta tänkbara inträffat.

Att förlora ett barn är inte något man kommer över eller på något vis kan ersätta med ett nytt barn, som faktiskt vissa verkar tro. Vår lilla ängel är en egen person i vår familj som vi alltid kommer sakna och sörja trots att vår familj växer. Vi älskar dig Isabella. Alltid.

Höstfint

Har gjort lite höstfint på trappen här hemma. Det känns viktigt tycker jag att det ser fint ut när man kommer till vårt hus. Är supernöjd med resultatet så nu gäller det bara att jag inte tar död på den fina ljungen allt för fort. Har inte speciellt gröna fingrar om man säger så men jag ska göra mitt bästa.

En fin helg

Vilken mysig helg jag har haft, i fredags var jag ju iväg på det otroliga Ullaredsäventyret. Herregud, jag har träningsvärk efter det. Det tog hårt på kroppen men det gjorde väldigt gott för psyket att få spendera dagen med en god vän och shopping. I lördags åt jag och Daniel frukost i sängen och hade en riktig mysmorgon och på kvällen kom Pontus och Cassie hit på tacos och spelkväll. Det är verkligen dessa stunder som gör att jag orkar med de långtråkiga veckorna som är fyllda med smärta, ensamhet och rädsla. Igår så var jag och Daniel iväg en kort sväng till Bäckebol och letade efter lite fina saker att dekorera vårt hem med, tyvärr ingen större lycka med det men fick köpt lite julklappar i alla fall, vi kan inte vara nog förberedda nu när vår lilla tjej kan dyka upp närsomhelst och göra vår framtid oviss. Kvällen igår spenderade vi på söndagsmiddag hos Daniels mormor. Så himla trevligt och gott. Så nu har jag verkligen fyllt på mitt umgängesförråd inför veckan. Behövdes verkligen eftersom att jag inte ens har vattengympan att se fram emot denna då det var sista gången förra veckan. Ska ändå försöka ta mig till badhuset inom en snar framtid för att få röra lite på mig. Jag vet att jag verkligen behöver det när jag ligger så mycket stilla som jag gör. Foglossningen har faktiskt blivit pyttelite bättre nu när hon har fixerat sig men nu när hon börjar bli så stor ligger hon och trycker på mina revben jämt vilket i sin tur resulterar i att jag istället fått extremt ont i ryggen. Så lite pest eller kolera över det hela men men. Nu är det bara 6 veckor kvar till beräknat födelsedatum.

Livet med foglossning

Det har varit en väldigt händelselös vecka för min del. Det enda jag har varit utanför dörren är vattengympan i tisdags (som nu tyvärr är slut) och i morse när vi var iväg på föräldrautbildning. Dock blev vi tvungna att gå därifrån för det var så varmt i rummet så jag blev helt svimfärdig och illamående. Netflix och Viaplay har blivit mina bästa vänner... otroligt tråkigt och jag är så trött på att sluka serier. För er som jobbar kanske det låter himmelskt skönt att bara ligga hemma och titta på serier dagarna i ända, men när man har gjort det i 7-8 veckor så är det inte så himla kul. Skönt är i alla fall att det har varit lite sämre väder idag och igår, har mer ro i kroppen då. Imorgon ska jag våga mig iväg på ett tappert besök till Gekås Ullared (tur att jag lagrat energi hela veckan), hur ska detta gå? Jag har i alla fall fina Josefin med mig som jag litar på tar hand om mig under dagen. JULPYNT är vad som står överst på handlingslistan och egentligen den stora anledningen till att jag vågar ta mig dit över huvud taget. Önska mig lycka till, det kan behövas.

Lilla London Brinner

Bra musik med mycket känsla. Fantastiska Glenn. Lyssna och avgör själva.

Klicka på länken nedan för att lyssna på Lilla London Brinner, Glenn Udéhn på Spotify:

http://open.spotify.com/album/4mYHvc2hWSpG5OgVosOdL5

Stolt mamma

Jag känner mig verkligen sådär stolt nu som jag bara tror att en förälder kan göra. Daniel tycker jag är lite fjantig men jag känner mig verkligen stolt som tuppen. Det är nämligen så att vår lilla tjej i magen nu lagt sig till rätta. Hon har alltså fixerat sig nu redan i vecka 33. Min duktiga tjej!

Min lilla ängel

Måndagar har verkligen blivit en tänk och vilodag för mig. Lite min och Isabellas dag i veckan. Jag funderar mycket över det faktum att mina två döttrar aldrig kommer få lära känna varandra. Det känns väldigt tungt. Jag kan inte heller berätta så mycket om Isabella för lillasyster som jag önskar eftersom att jag själv inte fick känna henne speciellt länge. Ibland undrar jag om min sorg är mindre värd för att jag inte förlorade min dotter senare. Egentligen är den tanken helt absurd för min dotter är självklart precis lika värdefull som någon annans barn. Hon var mitt friska barn som dog. Hon dog för att hon var några få veckor för ung för att födas och det finns ingen rättvisa i det. Hon kommer vara för evigt saknad i vår familj. Min lilla ängel.

Baby shower

Det blev så lyckat igår. Trots att jag hade otroligt ont i ryggen när jag gick och la mig så pirrade det av glädje i hela kroppen. En heldag med mina underbara tjejer som alltid finns där för mig var precis vad jag behövde. Jag och bebis känner oss så himla älskade. Det är så fint att veta att jag har så bra vänner som visar sin kärlek på så många fina sätt. Och jag märkte verkligen igår hur efterlängtad lilltjejen är inte bara av mig och Daniel utan av alla runt omkring oss. Så fantastiskt. Jag kan inte tacka er nog. Av Linda fick jag sådan bra hjälp med att fixa i ordning med allt och hon gjorde även fantastiskt fina och goda cake pops. Lisa, Sofia och Amanda hade tagit sig hit bara för vår skull (de bor inte i Göteborg). Emelie och Josse hade skapat den fantastiska blöjtårtan helt själva. Jag är så galet imponerad över mina vänner. Och ni andra som var med och förgyllde den här dagen för mig är lika fantastiska ni. Är så glad att ni ville göra denna långa och faktiskt stundvis jobbiga graviditet lite gladare och bättre för mig tack vare ert sällskap, glädje och kärlek. Puss på er!

Vecka 32 blir en bra vecka

Det känns att jag är inne i slutetappen nu. Jag är mycket gladare än vad jag har varit egentligen från det att jag blev sjukskriven, dels på grund av den trygghet det faktiskt ger att hon därinne i magen blir starkare och starkare för varje dag som går och dels på grund av det faktum att det inte är speciellt många veckor kvar tills vi får träffa henne nu (bonus är ju också såklart hoppet om att min foglossning försvinner när hon kommer så att jag kan röra mig igen). Många tunga saker som för varje dag känns något lättare ju närmre vi kommer. Fin känsla. Dessutom har denna veckan många godsaker att bjuda på, jag har inplanerade besök från vänner varje dag så det blir inte så mycket dötid för mig utan snarare skön vilotid de stunder jag faktiskt är ensam. Men det jag ser fram emot mest den här veckan är lördagens babyshower. Då kommer jag ha så gott som alla mina närmsta vänner samlade. Detta är något jag verkligen ser fram emot och jag är så otroligt glad över att så många tackat ja till att komma.

Vecka 30

Idag går vi in i vecka 30. Det är en stor milstolpe för mig så trots att hela kroppen värker och jag har svårt att känna mig positiv över något just nu finns en stolthet kring den här dagen. Nu är det bara slutspurten kvar och vi kommer att klara det även om min kropp går sönder på köpet. Det får det helt enkelt vara värt. Igår kände vi hur lilltjejen hickade och hon gav mig samma upplevelse i morse. Så härligt att hon gör liv av sig så jag vet att hon har det bra trots mitt dåliga humör. Trots mycket tårar just nu från min sida får hennes rörelser mig alltid att le. Lilla älskade skatt därinne jag längtar så tills jag får träffa dig.

Läkaren

Igår var vi hos läkaren igen, allt såg ut som det skulle och vi fick se vår lilla tjej på tv. Denna gången hade hon hicka. Kan nog varit bland det sötaste jag sett faktiskt. Nu är jag i vecka 29 och läkaren sa att jag kan känna mig lugn för även om förlossningen mot förmodan skulle sätta igång så kommer det med största sannolikhet gå bra. Känns väldigt härligt att få det bekräftat men såklart ännu bättre att hon växer som hon ska därinne i magen och att det inte finns något som tyder på en tidig förlossning. Dock har jag otroliga problem med min foglossning. Det är nästan löjligt, jag har kryckor men kan ändå knappt ta mig fram och absolut inga sträckor längre än en 10 min promenad för en frisk person (ca 25 min för mig). Tröttsamt. Dessutom har jag lyckats dra på mig en dunderförkylning också som om inte den andra smärtan vore nog. Men men, då vet jag i alla fall att hösten är här på riktigt.

Spamiddag

I spapaketet jag bokat ingick även en helt fantastisk trerättersmiddag. En räksoppa till förrätt, en köttbit med betor och potatis till varmrätt och en chokladkaka med blodapelsinsorbet till efterrätt. MUMS!

Spamys

I helgen överraskade jag Daniel på hans födelsedag med en liten utflykt till Arken spa i Torslanda. Det var härligt att unna oss det där lilla extra eftersom det har varit ett ganska slitigt år för oss båda. Daniel är den som verkligen alltid finns där för mig och nu när jag knappt kan röra mig får han göra extra mycket, därför ville jag verkligen att han skulle få en fin dag. Dessutom har vi nyligen haft både årsdag och förlovningsdag och jag kände att det skulle vara mysigt att göra något fint ihop och då var detta verkligen perfekt. Spaanläggningen var mycket större än vad jag hade förväntat mig och det fans varma pooler att bada i både inne och ute och även riktigt kalla bad att svalka sig med. Det fanns bubbelpool, rader med fotbad och jag vet inte hur många olika sorters bastu. Det fanns även ett mörkerterapirum, ett ljusterapirum och ett gym så vi hade eftermiddagen fullspäckad minst sagt samtidigt som vi passade på att ta det lugnt och stilla och njuta ordentligt. Vi hade verkligen en helt fantastisk upplevelse tillsammans.